Timbro Medieinstitut

Timbro medieinstitut (TMI) granskar medierapportering och analyserar mediernas utveckling. Utgångspunkten är att en offentlig sfär där tankar och åsikter fritt kan mötas gynnar en demokratisk samhällsutveckling.

Under lång tid har medierna kunnat erbjuda en sådan sfär genom ett system av normer, institutioner och organisationer. Nu är det systemet delvis i gungning. Medierna befinner sig i en period av snabba förändringar och stora utmaningar. Ny teknologi, nya vanor och nya marknader har förändrat förutsättningarna för journalistik och publicistik. Samtidigt som den tillgängliga informationsmängden växt sig större än någonsin ökar möjligheten både för journalister och konsumenter att välja bort den kunskap och de perspektiv som inte passar oss.

TMI försöker hitta nya perspektiv och finna svar på viktiga frågor. Hur påverkas vår offentlighet när gamla medieaktörer försvinner och nya tillkommer? När sociala medier tar över distributionen av nyheter? När journalistprofessionen försvagas? När de statliga Public service-företagen konkurrerar om samma läsare som privata aktörer? När medier intar en aktivistisk roll och driver politiska frågor? När fakta ses som föränderliga och subjektiva?

Kort sagt – TMI undersöker och diskuterar hur medierna kan och bör agera för att även i framtiden bidra till ett fritt och öppet samhälle.

TMI fokuserar särskilt på

Mediernas bevakning av företagande och näringsliv
Public Service roll i det nya medielandskapet
Medier och information ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Medieetik i praktiken – vad innebär egentligen begrepp som allmänintresse, opartiskhet och saklighet?

För att kunna utföra sin uppgift så bra som möjligt är TMI beroende av tips. Har du upptäckt en felaktig publicering? Har du själv drabbats av osaklig mediebevakning? Eller är du en journalist med förslag på ämnen att ta upp? I så fall – varmt välkommen att höra av dig! 

Andreas Ericson
E-post: andreas.ericson@magasinetneo.se
Telefon: 0701-479707

SVT sätter medieetisk princip ur spel

23 november, 2015

Sveriges Television friades nyligen av Granskningsnämnden för radio och tv rörande ett inslag om ett apotek som kritiserats för att ha nekat att expediera preventivmedel till en 13-årig flicka. Ett skäl till friandet är att det kritiserade apoteket inte namngavs i inslaget, enligt Granskningsnämnden. Men det gavs tillräcklig information för att tittare som ville veta apotekets namn lätt kunde hitta det. Det väcker en principiellt viktig fråga om vem som egentligen tar ansvar för uppgifterna när en kritiserad part identifieras i samspelet mellan medier.

Delägaren till apoteket i Nacka Peter Gyllbäck anmälde inslaget eftersom han menar att inslaget ger en helt felaktig bild av varför receptet nekades. Han reagerade också på att inslaget gav tillräcklig information för att han och apoteket skulle kunna identifieras av tittarna. Enligt Peter Gyllbäck har utpekandet inneburit negativa konsekvenser för honom och övrig apotekspersonal:

- Vi har tagit emot en del obehagliga telefonsamtal, både till apoteket och till mig personligen, säger Peter Gyllbäck till TMI.

Genom att SVT angav en nyhetsartikel i RFSU:s tidning Ottar som källa för inslaget möjliggjorde man för tittarna att enkelt ta reda på Peter Gyllbäcks och apotekets namn. Till skillnad mot i SVT-inslaget får Peter Gyllbäck i Ottar-artikeln gott om plats att bemöta kritiken. Frågan är vilket ansvar SVT tar för att kritiken får bemötas när man bidragit på avgörande sätt till identifiering av den kritiserade.

Trots att identifiering de facto kunnat ske med de uppgifter som SVT publicerade, menar både SVT och Granskningsnämnden att apoteket inte pekats ut: ”Enligt nämndens mening var inslaget inte utformat på ett sådant sätt att ett enskilt apotek pekades ut. Att någon företrädare för apoteket i Nacka inte fick möjlighet att bemöta kritiken strider därför inte mot kravet på opartiskhet”, skriver Granskningsnämnden.

Som regelverket fungerar idag kan alltså en nyhetsredaktion publicera kritiska uppgifter, hänvisa till ett annat medium där den kritiserade parten namnges, och därmed komma undan kravet på att kritik ska få bemötas. Frågan är om inte hela idén med att medier tar ansvar för att kontrollera att kritiska uppgifter stämmer, och att den kritiserade får bemöta, i så fall faller. 

Bakgrunden till inslaget var att barnmorskor noterat att minderåriga patienter med moraliska argument nekats att hämta ut förskriva recept på preventivmedel. Inslaget uppmärksammade en särskild händelse i ett apotek i Nacka där mamman till en 13-årig flicka nekades att hämta ut flickans förskrivna recept. Peter Gyllbäck menar att inslaget bryter mot kravet på saklighet. 

- Barnmorskan som skrivit ut receptet anmälde händelsen till Läkemedelsverket som friade oss eftersom de ansåg att vi har agerat korrekt. Det har inte framkommit någonstans i SVT, säger han.

Att flickan nekades hämta ut sitt recept beror på att det var felskrivet och Läkemedelsverket har konstaterat att apoteket agerat enligt gällande föreskrifter. Dessa betydelsefulla uppgifter framkom inte i inslaget.

- Det är uppenbart att SVT har undanhållit tittarna väsentlig information, menar Peter Gyllbäck.

Preparatet är ett hormonimplantat som är godkänt för användning av personer över 18 år, berättar Peter Gyllbäck. Om förskrivaren skriver ut något som avviker från godkänd användning ska det noteras på receptet i form av ”SIC” eller ”OBS”, vilket alltså inte var gjort i detta fall.

- Naturligtvis sker avsteg från detta och apoteken kan, av praktiska skäl, inte alltid kontakta förskrivaren. Detta specifika fall bedömde vi dock avvika i så stor grad från godkänd och vedertagen användning att vi inte ville expediera. Detta är också en fundamental skyldighet för apotekens farmaceuter för patientsäkerhetens skull, menar Peter Gyllbäck.

Gyllbäck har även reagerat på att man inte blivit tillfrågade eller inbjudna till att berätta sin version av händelsen.

- De var aldrig i kontakt med mig. Det hade varit schysst av dem att göra det.

SVT menar att inslaget inte handlar om ett enstaka fall utan en befarad generell trend. Utlämnandet av informationen om Läkemedelsverkets ställningstagande bedöms som en detalj:”De specifika invändningar som anmälaren anför gällande receptets formulering samt identifiering av apotek måste anses vara mindre avgörande i sammanhanget” skriver SVT.

ROLA RASSAM och MATS OLIN

Foto: Skärmdump från SVT:s hemsida.

Artikeln är uppdaterad: Tidningen Ottar publicerade Peter Gyllbäcks namn, men inte Apotekets namn.

 

Utvald artikel: 
Mer nyheter & kommentarer