Timbro Medieinstitut

Timbro medieinstitut (TMI) granskar medierapportering och analyserar mediernas utveckling. Utgångspunkten är att en offentlig sfär där tankar och åsikter fritt kan mötas gynnar en demokratisk samhällsutveckling.

Under lång tid har medierna kunnat erbjuda en sådan sfär genom ett system av normer, institutioner och organisationer. Nu är det systemet delvis i gungning. Medierna befinner sig i en period av snabba förändringar och stora utmaningar. Ny teknologi, nya vanor och nya marknader har förändrat förutsättningarna för journalistik och publicistik. Samtidigt som den tillgängliga informationsmängden växt sig större än någonsin ökar möjligheten både för journalister och konsumenter att välja bort den kunskap och de perspektiv som inte passar oss.

TMI försöker hitta nya perspektiv och finna svar på viktiga frågor. Hur påverkas vår offentlighet när gamla medieaktörer försvinner och nya tillkommer? När sociala medier tar över distributionen av nyheter? När journalistprofessionen försvagas? När de statliga Public service-företagen konkurrerar om samma läsare som privata aktörer? När medier intar en aktivistisk roll och driver politiska frågor? När fakta ses som föränderliga och subjektiva?

Kort sagt – TMI undersöker och diskuterar hur medierna kan och bör agera för att även i framtiden bidra till ett fritt och öppet samhälle.

TMI fokuserar särskilt på

Mediernas bevakning av företagande och näringsliv
Public Service roll i det nya medielandskapet
Medier och information ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Medieetik i praktiken – vad innebär egentligen begrepp som allmänintresse, opartiskhet och saklighet?

För att kunna utföra sin uppgift så bra som möjligt är TMI beroende av tips. Har du upptäckt en felaktig publicering? Har du själv drabbats av osaklig mediebevakning? Eller är du en journalist med förslag på ämnen att ta upp? I så fall – varmt välkommen att höra av dig! 

Andreas Ericson
E-post: andreas.ericson@magasinetneo.se
Telefon: 0701-479707

Parlamentarisk utredning om framtiden för brittisk public service

30 mars, 2015

Foto: Erik Thyselius

För en tid sedan släppte brittiska parlamentet en omfattande rapport om framtiden för brittisk public service under namnet ”The Future of the BBC”. Bakgrunden är att den kungliga stadga (”Royal Charter”) som reglerar hela BBC:s verksamhet snart ska förnyas, en process som upprepas vart tionde år. Några av utredningens slutsatser är att BBC Trust ska skrotas och dess uppgifter tas över av en helt extern aktör, samt att BBC:s uppdrag ska bli smalare.

Varje gång stadgan för BBC ska förnyas öppnar det upp för en häftig debatt, och den här gången är inget undantag. Striden står då (något förenklat) mellan Tories och kommersiella medieaktörer som gärna vill begränsa BBC:s inflytande, och Labour som helst vill bevara rådande ordning.

Som en del av föreberedelserna av att ta fram en ny stadga genomfördes en bred parlamentarisk utredning som släpptes i februari. Här är några av utredningens slutsatser:

  • BBC Trust bör läggas ned. Utskottet har inte agerat tillräckligt självständigt gentemot BBC och har misslyckats i sin roll som övervakare. Skenande löner bland toppchefer och hanterandet av pedofilskandalen kring programledaren Jimmy Savile anges som några av orsakerna. En ny helt extern aktör bör ta över detta uppdrag.
  • BBC bör bli smalare i sitt programutbud. Att bolaget ska kunna erbjuda ”något för alla” innebär inte nödvändigtvis att man ska producera program som kommersiella aktörer lika gärna kan sända. BBC har en priviligierad position som mottagare av licenspengar, och ska därför fokusera på originalitet, kvalité och distinktion i sina produktioner. Där marknaden inte kan leverera, bör BBC kliva in.
  • För att lindra krisen för journalistiken måste BBC bli bättre på att samarbeta med lokala nyhetsaktörer. Regionala BBC redaktioner måste vara tydliga med att länka tillbaka till lokala redaktioners hemsidor, om de var först med nyheten. Det behöver inte utgå en ekonomisk ersättning till lokala nyhetsförmedlare, men det utesluts samtidigt inte.
  • Nuvarande licensieringsmodellmodell är ohållbar på längre sikt, givet den teknologiska utvecklingen. Dock är det den enda rimliga finansieringsmodellen för tillfället. Först runt år 2020 kan det bli aktuellt ersätta licensen.

Det som är intressant ur ett svenskt perspektiv är att det brittiska public service-uppdraget är mycket mer preciserat och detaljstyrt än i Sverige. Nyligen rapporterade DN att kulturutskottet vill att regeringen ska tillsätta en utredning om framtiden för TV- och radioavgiften, i god tid innan sändningstillståndet ska förnyas. Om det kommer leda till samma livliga debatt om public service framtid som i Storbritannien återstår dock att se.     

Här kan du läsa TMI:s tidigare artiklar om BBC:

Opartiskheten inom brittisk public service blir regelbundet utvärderad

BBC:s rapportering om näringslivet utvärderad

 

ERIK THYSELIUS

Utvald artikel: 
Mer nyheter & kommentarer