Timbro Medieinstitut

Timbro medieinstitut (TMI) granskar medierapportering och analyserar mediernas utveckling. Utgångspunkten är att en offentlig sfär där tankar och åsikter fritt kan mötas gynnar en demokratisk samhällsutveckling.

Under lång tid har medierna kunnat erbjuda en sådan sfär genom ett system av normer, institutioner och organisationer. Nu är det systemet delvis i gungning. Medierna befinner sig i en period av snabba förändringar och stora utmaningar. Ny teknologi, nya vanor och nya marknader har förändrat förutsättningarna för journalistik och publicistik. Samtidigt som den tillgängliga informationsmängden växt sig större än någonsin ökar möjligheten både för journalister och konsumenter att välja bort den kunskap och de perspektiv som inte passar oss.

TMI försöker hitta nya perspektiv och finna svar på viktiga frågor. Hur påverkas vår offentlighet när gamla medieaktörer försvinner och nya tillkommer? När sociala medier tar över distributionen av nyheter? När journalistprofessionen försvagas? När de statliga Public service-företagen konkurrerar om samma läsare som privata aktörer? När medier intar en aktivistisk roll och driver politiska frågor? När fakta ses som föränderliga och subjektiva?

Kort sagt – TMI undersöker och diskuterar hur medierna kan och bör agera för att även i framtiden bidra till ett fritt och öppet samhälle.

TMI fokuserar särskilt på

Mediernas bevakning av företagande och näringsliv
Public Service roll i det nya medielandskapet
Medier och information ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Medieetik i praktiken – vad innebär egentligen begrepp som allmänintresse, opartiskhet och saklighet?

För att kunna utföra sin uppgift så bra som möjligt är TMI beroende av tips. Har du upptäckt en felaktig publicering? Har du själv drabbats av osaklig mediebevakning? Eller är du en journalist med förslag på ämnen att ta upp? I så fall – varmt välkommen att höra av dig! 

Andreas Ericson
E-post: andreas.ericson@magasinetneo.se
Telefon: 0701-479707

Oenighet i Pressens Opinionsnämnd om felaktigheter i Dagens Nyheter

14 december, 2015

I våras publicerade Dagens Nyheter uppgifter om Realgymnasiet: företaget sades agera omoraliskt och utnyttja kryphål i lagen. Det ”bemötande” som tidningen publicerade handlade om en annan fråga, och den allvarliga beskyllningen fick aldrig bemötas. Dagens Nyheter ger i artikeln sken av att Realgymnasiet fått bemöta kritiken, men i själva verket har inte skolan varit medveten om beskyllningarna förrän de publicerades av Dagens Nyheter.  

Företagens, föreningarnas och myndigheternas skydd är starkt begränsat i den svenska medieetiken, det har TMI tidigare berättat om många gånger. En tidning kan utan bemötande publicera hur allvarliga och felaktiga anklagelser som helst utan att bryta mot reglerna. Det händer då och då. Juridiska personer har enbart rätt till genmäle eller rättelse i efterhand, i en uppföljande publicering.

Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd konstaterar visserligen att Dagens Nyheters beskrivning är skev. Skolan har följt gällande regler som beslutats av myndigheterna, ”Ändå riktas udden i den inledande artikeln inte mot de som ansvarar för systemet, utan mot skolorna.”, skriver PO. Men eftersom det handlar om ett företag så spelar skevheten ingen roll för PO:s bedömning. Sådana är reglerna.

Skolan reagerade omedelbart på DN-artiklarna och protesterade både via telefon och mail, vilket skulle kunna ha lett till ett genmäle eller en rättelse av Dagens Nyheter. I ett mail till DN-journalisten Mikael Delin skrev Realgymnasiets gymnasiechef Per-Erik Lorentzon: ”Vi har följt allt som staten sagt och följt alla riktlinjer som finns ändå är det vi som utnyttjar kryphål i lagen. Det känns väldigt orättvist.”

Men Pressens opinionsnämnd friar DN med motiveringen att skolan ”inte uttryckligen begärt en uppföljande publicering”. På den här punkten har två ledamöter i Pressens Opinionsnämnd reserverat sig, eller anmält skiljaktig mening som det heter. Anitra Steen och Tomas Brytting tycker att Dagens Nyheter borde ha fällts.

”Anmälarens begäran om genmäle avvisar PO utifrån en mycket strikt tolkning av kravet på tydlighet när det gäller att begära genmäle. Enligt vår mening föreligger en sådan önskan från anmälarens sida vilket framgår av att man påtalar felaktigheterna både per mejl och telefon omedelbart efter publicering.”, skriver Steen och Brytting.

När TMI kontaktar Tomas Brytting har han inte något att tilläga utöver den skriftliga reservationen. Det är numera mycket ovanligt med reservationer i nämnden, det var vanligare för några år sedan. 2014 skede det i ett av 72 avgjorda ärenden, och 2013 i två av 80 ärenden.

MATS OLIN

Läs tidigare TMI-artikel om fallet.

Utvald artikel: 
Mer nyheter & kommentarer