Timbro Medieinstitut

Timbro medieinstitut (TMI) granskar medierapportering och analyserar mediernas utveckling. Utgångspunkten är att en offentlig sfär där tankar och åsikter fritt kan mötas gynnar en demokratisk samhällsutveckling.

Under lång tid har medierna kunnat erbjuda en sådan sfär genom ett system av normer, institutioner och organisationer. Nu är det systemet delvis i gungning. Medierna befinner sig i en period av snabba förändringar och stora utmaningar. Ny teknologi, nya vanor och nya marknader har förändrat förutsättningarna för journalistik och publicistik. Samtidigt som den tillgängliga informationsmängden växt sig större än någonsin ökar möjligheten både för journalister och konsumenter att välja bort den kunskap och de perspektiv som inte passar oss.

TMI försöker hitta nya perspektiv och finna svar på viktiga frågor. Hur påverkas vår offentlighet när gamla medieaktörer försvinner och nya tillkommer? När sociala medier tar över distributionen av nyheter? När journalistprofessionen försvagas? När de statliga Public service-företagen konkurrerar om samma läsare som privata aktörer? När medier intar en aktivistisk roll och driver politiska frågor? När fakta ses som föränderliga och subjektiva?

Kort sagt – TMI undersöker och diskuterar hur medierna kan och bör agera för att även i framtiden bidra till ett fritt och öppet samhälle.

TMI fokuserar särskilt på

Mediernas bevakning av företagande och näringsliv
Public Service roll i det nya medielandskapet
Medier och information ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv
Medieetik i praktiken – vad innebär egentligen begrepp som allmänintresse, opartiskhet och saklighet?

För att kunna utföra sin uppgift så bra som möjligt är TMI beroende av tips. Har du upptäckt en felaktig publicering? Har du själv drabbats av osaklig mediebevakning? Eller är du en journalist med förslag på ämnen att ta upp? I så fall – varmt välkommen att höra av dig! 

Andreas Ericson
E-post: andreas.ericson@magasinetneo.se
Telefon: 0701-479707

Ensidigt om tomtockupation i Malmö

18 november, 2015

PJ Anders Linder, vd och chefredaktör för Axess, kritiserade häromdagen Sveriges Radio för rapporteringen från den ockuperade tomten i Malmö, Sorgenfri: ”Problemformuleringarna har om och om igen gällt det hårdhjärtade i att avvisa dem som ockuperat den aktuella tomten. Betydligt mer sällan har man hört uppfordrande frågor om hur myndigheterna skyddar den enskilda äganderätten och beivrar en ockupation som rimligen måste ha varit brottslig. 

Linder konstaterar att det handlar om ämnets behandling under en längre tid, och inte om ett enskilt inslag. Han efterlyser en kvantitativ utvärdering av frågan och menar att det skulle vara möjligt för Sverige Radio att utvärdera genom att ”sätta några oberoende personer på att lyssna igenom de inslag som sänts och studera inte vart inslag som avgränsad enhet utan vilken helhetsbild man har erbjudit sina lyssnare”.

Möjligen gör det Linder besviken, men sådan utvärdering förekommer bara i undantagsfall. Sveriges Radio ska ha låtit genomföra en extern utvärdering av rapporteringen om tsunamin i Indiska Oceanen 2004, men sedan dess finns inga uppgifter om något liknande. TMI har bett att få ta del av tsunami-utvärderingen, men nekats. När det gäller brittiska BBC sker systematiska utvärderingar som TMI tidigare berättat om, låt vara att de brittiska utvärderingarna kritiserats hårt.

Klart är att mediebevakningen av Sorgenfri pågått under en längre tid särskilt i Skånemedier. Janne Josefssons reportage i Uppdrag granskning den 23 september innebar en medial vändpunkt då även de Stockholmsbaserade ”riksmedierna” fick upp ögonen för frågan och rapporteringen blev intensiv under några veckor.

TMI har gått igenom rapporteringen i Sveriges Radio från den 23 september till den 3 november, då avhysningen verkställdes av polisen. Vi har utgått ifrån det material som finns återgivet i text på sverigesradio.se. Under denna tidsperiod på cirka sex veckor har Sveriges Radio publicerat minst 25 olika inslag. Av dessa har 20 beteckningen ”Malmöhus”, och förmodas ha producerats av Sveriges Radio i Malmö. Flera av dessa inslag kan ha sänts i både regionala P4-sändningar och i riksnyheter i P1. 

I inget av dessa inslag finns markägaren intervjuad. Några frågor till myndigheterna – exempelvis polisen och kommunen - om hur de ser på skyddet av markägarens intressen ställs inte. En genomgående problemformulering är med något undantag att ockupanterna är offer och utsatta. Bara i undantagsfall vänds perspektivet till att den olagliga ockupationen är det som är problematiskt. Ett sådant undantag är när Ekots Katarina Helmersson intervjuar inrikesminister Anders Ygeman den 3 november och han säger: ”Om man bosatt sig på någon annans mark kommer man att avhysas därifrån. Om man har flyttat in i någon annans bostad kommer man att avhysas därifrån”.

De flesta inslagen tar sin utgångspunkt i romernas utsatthet och många romer intervjuas. De sista dagarna i undersökningsperioden riktas intresset mot händelseförloppet där domstolar, kommun och polis agerar. Nätverket för romers rättigheter och andra aktivister som motsätter sig avhysningen förekommer ofta.

Alla dessa perspektiv har sin giltighet, problemet är ensidigheten i val av perspektiv. PJ Anders Linders känsla av obalans är alltså helt korrekt.

TMI kontaktade Frej Adolph på Granen Fastighetsutveckling som äger tomten, och hans minnesbild ligger i linje med resultatet av TMI:s undersökning: vad han kan minnas har Sveriges Radio inte hört av sig under hösten, vilket däremot flera andra medier har gjort. Frej Adolph säger också att Sveriges Radio hörde av sig under sommaren, och att företaget då avböjde att medverka i en inspelad intervju.

Sveriges Radio Malmöhus nyhetschef David Rasmusson menar att SR Malmö rapporterat från Sorgenfri i över ett år och ger tre exempel på att redaktionen i tidigare rapportering kontaktat markägaren, men att företaget inte velat ställa upp på intervju.

I ett mejl till TMI är han delvis självkritisk: ”Om jag ska vara självkritisk så borde vi ha gjort fler försök att på nytt få representanter för Granen att uttala sig. Men då de så sent som i augusti gjorde det tydligt att de inte ville intervjuas i frågor kring tomten har vi inte försökt övertala dem på nytt.”

David Rasmusson berättar också om att redaktionen i vissa lägen gör egna utvärderingar av publiciteten över en längre tid. Exempelvis har det skett när det gäller rapporteringen om flyktingsituationen.

- Vad har vi redan haft med? Vad har vi missat? Det är sådana frågor som vi ställer oss på interna möten, säger han.

Sveriges Radios rapportering om Sorgenfri är nu anmäld till Granskningsnämnden, men eftersom anmälan inte pekar ut ett enskilt inslag utan riktar in sig på hela rapporteringen under två veckor så är det mycket sannolikt att Granskningsnämnden inte kommer att pröva fallet överhuvudtaget. 

MATS OLIN

 

Vanligast förekommande citerade personer i Sveriges Radios rapportering 23 september – 3 november:

Kommunpolitiker och kommunala tjänstemän                       16 tillfällen
Romer som bor på tomten                                                          14
Aktivister, t ex Nätverket för Romers rättigheter                      11
Polisen                                                                                              7  

Utvald artikel: 
Mer nyheter & kommentarer